About me

Mitt foto
Stockholm, Sweden
My academic blog with history, primarily military history as the main theme. Please leave a comment that can be relevant and useful for the topic which you find interesting. I am writing in several languages, including English, depending on the theme and the languages of the sources. At the moment I am working as guide at Batteriet Arholma military museum in Stockholm. For further information please contact me on lauvlad89@gmail.com

tisdag 25 oktober 2016

Unionen , glöggen och rapporteringen i media

Den senaste nyhetsankan om att EU skulle ha förbjudit glöggen utgör mer än bara ett tillfälligt företeelse. Den felaktiga mediala rapporteringen handlar även om djupare institutionella problem inom unionen. Nämligen om avsaknad av ett autentiskt unionstäckande (europeiskt) medie- och offentligt utrymme samt högre grad av identifikation mellan medborgare och unionens institutioner.


Rapporteringen har lett till kraftiga reaktioner bland delar av allmänheten. På Facebook går att att läsa en och annan kommentar med nationalistiska undertoner.  I regeringen utredning ”EU på hemmaplan” från februari tas flera rekommendationer upp om  hur fler i Sverige ska erhålla bättre kunskaper om unionens styrelseform. Graden av politiskt medvetenhet, eller rättare sagt politiskt omedvetenhet, utgör en stor del av problematiken som går under benämningen det demokratiska underskottet.


Förslagen som tas upp i regeringens utredning kan anses vara som positiva men är egentligen otillräckliga. Det beror främst på att förslagen i sig relaterar till den nationella/statliga beslutsnivån. Tankar om till exempel framtagningen av en europeisk public service kanal, en sorts europeisk SVT eller BBC, saknas. I praktiken handlar problemet om att nationella medier rapporterar om det som anses vara intressant för publiken i det egna medlemsstaten.  I fallet om förordningen om aromatiserade viner låg fokuset på rapporteringen på glöggen trots andra viner som den tyska glühwein eller lettiska karstsvins. 


Få medier är unionstäckande. Detta kan jämföras med att i USA människor i olika delstater kan läsa New York Times eller titta på CNN som rapporterar om det som anses vara relevant för publiken i hela landet. Visserligen underlättas sådant beteende av att ett samhällsbärande språk men det handlar mer om budskapets utformning. I flerspråkiga länder som Indien kan mediala aktörer rapportera samma budskap på olika språk. 


Vidare rörande styrelseformen så nämndes ingenting i rapporteringen om röstningen ministerrådet trots att svenska regeringen röstade ja till den ursprungliga förordningen. Problemet ligger i att EU ofta betraktas som en utomstående och extern institution. Kritiken men även perceptionerna grundar sig på att beslut i Bryssel anses vara tagna ”där borta” av ”Brysselbyråkraterna” . Ett beslut på EU-nivå, oavsett karaktär och ens personliga värderingar, är alltid ett internt beslut inom EU:s flernivåstyre.


Brister i förståelse av EU som politisk entitet beror även till en stor del på hanteringen av den politiska kommunikationen. I Sverige använder sig politiker generellt av begreppen ”EU-/Europeiskt samarbete” för att beskriva unionen och den politiska processen. Genom att använda begreppet ”samarbete” tenderar politiker dels att förminska unionens betydelse sam distansera sig själva och medborgarna från mer allvarliga processer vilket leder till missförstånd och felaktiga synsätt.



Självfallet finns det policyområden som bygger på mellanstatligt samarbete. I andra områden som exempelvis rörande den inre marknaden och konkurrenspolicy handlar det istället om en supranationell och integrerad beslutsfattningsram. I forskningen presenteras EU ofta som en mellanting mellan en klassisk övernationell organisation som FN och en federal stat som USA. Ett passande begrepp är att beskriva EU som en konfederal union.


Därför gäller det att både politiska och mediala aktörer är tydligare och precisare i rapporteringen av beslutsfattningsprocessen på EU-nivå. Dessutom bör beslutsfattare såväl från Sverige som från andra medlemsstater ta fram fler konkreta förslag för  utvecklingen av gemensamt medieutrymme.



I samband med den senaste EP-valet i Sverige röstade fler medborgare numerärt och procentuellt jämfört med de tidigare. En viktig bakomliggande orsak anses vara påverkan av, graden och karaktären av den EU-politiska kommunikationen. I min forskning om den politiska kommunikation i svenska riksdagspartiers valmanifest visar jag att större delen av kommunikationen rörande de fem viktigaste policyområdena som miljö och demokrati var direkt relaterad till EU-nivå och till en mindre del relaterad till den nationella nivån. Inför EP-valet 2019 har därmed ett stort antal beslutsfattande och beslutspåverkande aktörer i EU möjligheten att göra skillnad och bidra till att det demokratisk underskottet inom unionen minskar.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar