Nyligen har det skrivits om i media, som i denna artikel i Expressen, om Skolverkets benämning av tidsperioden 1500-1700 som framgår i planerna för kurser i historia från 2011. Kritiken har sin utgångspunkt i att Skolverket har ändrat benämningen av tidsperioden från "Stormaktstiden" till "Östersjöriket". I till exempel kursplanen i historia för grundskolan årskurs 4-6 framgår just benämningen Östersjöriket samt punkter som anses vara viktiga för eleverna att gå igenom under undervisningen.
Att benämningar inom själva
historieämnet ändras med tiden är vanligt. Detta kan bero på politiska skäl med koppling till en viss politisk ideologi. Det finns massor med exempel genom
historien hur historia som ämne har missbrukats, förvanskats och politiserats.
Historieskrivningen i Sovjetunionen är ett vanligt förekommande exempel på
sådan utveckling eftersom historieskrivningen styrdes av politiker och
kommunistpartiet. Även idag pågår liknande utveckling i Ryssland.
Förändringar kan också bero på handlingar
som inte alls har koppling till en viss politisk ideologi. Initiativ som är
opolitiska när andra än politiska aktörer står bakom viljan och intresset att inkludera ny fakta,
korrigera och förbättra historieundervisningen. Exempel på det är beskrivningen
av amerikanska indianer (formellt heter Native Americans - alltså infödda
amerikaner) genom historien som har ändrats bland annat på grund av tidigare
felaktigheter inklusive rasistiska föreställningar.
I grunden är all
historieskrivning en efterhandskonstruktion även om historia äger rum "här
och nu". Historia är på det sättet mer än vad som har "hänt".
Det brukar handla om vad som är "skrivet" om det som har hänt. Även
begreppet ”stormakt” är en efterhandskonstruktion som har använts i undervisningen långt efter den berörda tidsperioden.
Historieskrivningen och hur historia presenteras är beroende av tillgången
till källor, öppenheten i samhället, kvaliteten hos forskande institutioner,
tillämpningen av vetenskapliga metoder och vilka frågor som
"samhället" ställer och som historieforskningen ”förväntas” besvara.
Vetenskap , inklusive den formella (exempelvis universitetsbaserade)
historieskrivningen handlar i första hand om att arbeta deskriptivt och ”objektivt”,
det vill säga beskrivande. Utan värderingar om att det som har hänt var ”bra eller dåligt”.
Det finns samtidigt en invändning
att just betrakta historien som mänsklig eller social konstruktion. Ta till exempel Förintelsen som tillkom
som vetenskaplig och vardagsbegrepp, och som genom forskningen kunde fullständigare beläggas först efter andra
världskriget. Även om historien om Förintelsen är
"konstruerad" så skulle det sända signaler som bland annat låter avhumaniserande. Det finns händelser som påverkat både
mindre och större antal människor till en så pass hög emotionell grad som gör
det svårt för historieskrivningen att hålla sig neutral eller objektiv till
100%.
Historia brukar alltså väcka känslor. Vilket gör att även en ändring av benämningen av en viss tidsperiod kan orsaka reaktioner. Som ämne har historia i modern
tid, från och med 1800-talet, använts av stater och fortfarande
används för att legitimera vissa aspekter. I Sverige, precis som på
andra håll i Europa, blev historieundervisningen en metod att konstruera den svenska
nationen. Historieundervisningen och de tidiga nationalismerna gick hand i hand.
Benämningen på tidsperioder och händelser har också genom historien berott på hur människor värdemässigt och känslomässigt upplevt en viss händelse
eller process. Politik har ofta gjort sig gällande. Ta till exempel
uppmärksammandet av Segerdagen mot fascismen den 9 maj i Lettland. Bland stora delar av befolkningen men även i den
formella historieskrivningen anses 1940-valet som en period av ockupation från Tysklands och
Sovjetunionens sida. Under Sovjetunionens tid fick människor i Lettland lära sig att Lettland var ”befriad” och inte ockuperad. Idag används just begreppet
ockupation, även för perioden efter andra världskriget alltså 1946-1991.
Historia är samtidigt en
argumenterande vetenskap. Tanken med historieskrivning är inte, som ofta varit
fallet med totalitära samhällen, att ändra historieskrivningen "över en natt". Om
historia metaforiskt presenteras som ett hus så är historieskrivningen ett arbete att kontinuerligt måla om huset, reparera golvet eller lägga på tapeter men inte att riva ned
huset och bygga ett nytt. Ändringar av formella benämningar av en viss avgränsad händelse, process eller tidsperiod måste därmed argumenteras, motiveras och rättfärdigas. I fallet om
Skolverkets ändring framgår bland annat följande motivering:
”Innehållet om handel och
maktstrider hänger nära samman med innehållet om det svenska och
det som traditionellt brukar kallas stormaktstiden. Kunskaper om utbytet runt
Östersjön i historisk tid kan ge eleverna perspektiv på det samarbete som äger
rum i dag, särskilt kring gränsöverskridande frågor om miljö och migration.”
Vidare framgår det rörande ”svenska Östersjöriket” :
”Innehållet det svenska
Östersjöriket samt orsakerna till dess uppkomst handlar om hur och varför
Sverige under perioden utökade sitt territorium. Detta var en tid när
bergsbruket tog fart och metallproduktionen ökade starkt i Norge och Sverige.
Det gav den svenska staten, som tidvis kontrollerade den omfattande handeln
runt Östersjön, stora inkomster. Kampen om makten över Östersjön ledde till
många och långvariga krig mot andra nationer som också hade intressen i området”
Och att
” Kursplanen har valt att använda
begreppet det svenska Östersjöriket istället för det mer välkända begreppet
stormaktstiden. Skälet är att ordet stormaktstiden riskerar att begränsa
undervisningen till att handla mest om militärhistoria.”
På det sättet har Skolverkets
medarbetare motiverat att namnändringen beror på att perioden
1500-1700 i historieundervisningen tidigare handlade om och fokuserade mer på
militära aspekter, som krigföring mellan staterna, än på till exempel migration
och handel. Därför borde enligt Skolverket den nya (uppdaterade) historieundervisningen
ta upp fler aspekter än de militära för att eleverna ska utifrån historien kunna förstå dagens transnationella
(gränsöverskridande) processer i
Östersjön, som miljö och migration.
Personliga reflexioner
Jag är införstådd med att både
formella och informella syn på historien ändras med
tiden både av politiska, vetenskapliga och andra skäl. Hur människor ser på och uppfattar historia inom ramen för ett samhälle
beror bland annat på vilka erfarenheter och utveckling som har ägt rum inom
ramen för till exempel ett land eller en stad samt hur olika händelser, perioder eller processer värderas.
Också själva historieämnet ändras
med tiden. Till exempel dagens militärhistoria handlar just om att studera
relationer mellan civila och militära aspekter. På det sättet är militärhistoria idag ett
civilt ämne men som från början var helt och hållet ett militärt ämne vars
grundtanke var att hitta ”recept” på hur krigföring kunde bedrivas. På det
sättet har även forskningen och historieundervisningen rörande Sverige och
Östersjön genom tiden förändrats till att vara något bättre, precisare och vetenskapligare.
I Skolverkets fall finner jag att
namnändringen har relevanta motiveringar samtidigt som jag själv inte är
tillräckligt övertygad om att det är en rätt åtgärd. Bland annat eftersom det samtida Sverige hade handelsutbyte och relationer med andra stater, delar av Europa och världen än Östersjön.
Ur ”europeiskt” perspektiv, alltså
utifrån forskningen om stater i 1600-talets Europa kan benämningen ”stormakt”
användas för att beskriva samtida Sverige genom att hänvisa till de ekonomiska,
territoriella och militära aspekterna. Även om begreppet stormaktstiden kan låta gammaldags för många så
hindrar inte namnet i sig att historieundervisningen omfattar större fokus på olika aspekter.
Referenser
Expressen. Galet av Skolverket att överge stormaktstiden. Publiceringsdatum: 2016-12-29. Nedladdat: 2017-01-03. Webbplats: http://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/galet-av-skolverket-att-overge-stormaktstiden/
Skolverket. Kursplan-Historia Grundskolan. Publiceringsdatum: Okänd. Nedladdat: 2017-01-03. Webbplats: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/historia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar