Tidig luftvärn / Early air defense

Bilderna förevisar kulsprutans användning i luftvärnslägen. Kulsprutan är av vattenkyld modell Schwarzlose m/07 som tillverkades i Österrike Ungern innan och under första världskriget. I svenska armén testades innan världskriget dels denna modell och dels den luftkylda franska Hotchkiss kulsprutan av modell 1900. Slutligen köptes Schwarzlose in och infördes i armén under benämningen kulspruta modell 14 (ksp m/14). Dess användning kom att prövas under olika utbildningar och undersökningar under 1914-1918. 

The pictures are showing the usage of the machine gun in air defence mode. The machine gun is of the water-cooled Schwarzlose m/07 model that was initially made in Austria-Hungary before and during the WWI. Before the WWI the Swedish army tested this machine gun and the french Hotchkiss air-cooled machine gun model 1900. At the end, the choice fell on Schwarzlose which was bought by the military and registered as mg/14. Its usage was later tested in different training courses and test examinations during the period of 1914-1918.

För mer information kika gärna in på http://www.digitaltmuseum.se/ där du kan hitta information från 23 museer i Sverige. 

For more information, you can check out the http://www.digitaltmuseum.se/ where you can find information from 23 museums in Sweden. 

Ksp m/14. / Mg m/14.

Schwarzlose i luftvärnsläge för skyttegravskriget. / Schwarzlose in air defense mode for trench warfare. 

Hotchkiss. Den första kulsprutan som testades inom svenska armén under 1900-talet. / The first machine gun that was tested in the Swedish army in 20-century. 

Jämförelse mellan den brittiska och den tyska generalstaben

I forskningsläget använder jag mig av Martin Samuels bok  Command or Control Command, Training and Tactics in the British and German Armies, 1888-1918. Hans studie är komparativ där jämförelsen görs mellan brittiska och tyska armén med fokus på taktik, utbildning och ledning. Beträffande jämförelsen mellan arméernas generalstaber beskriver Samuels den organisatoriska utvecklingen under senare delen av 1800-tal och tidigt 1900-tal. Det förekom stora skillnader rörande det organisatoriska lärandet mellan generalstaberna eftersom den brittiska generalstaben inte arbetade som en lärande organisation. Bland annat  saknade organisationen relevanta faktorer som generalstabsutbildad personal (inklusive den förste chefen), arbetsstruktur, handlingsmetoder och kollektiv lärande anda. Däremot fanns det flera enskilda officerare som drev egna olika åsikter oberoende från varandra.

Ett exempel på skillnad mellan organisationerna var sättet hur krigserfarenheterna bearbetades. Under senare halvan av 1916 utvecklade tyskarna ett djupare och mer flexibelt försvar genom att det linjära försvaret övergavs till förmån för ett zonförsvar eller "elastiskt försvar" med försvarszoner. De nya försvarsprinciperna var ett resultat av öppna diskussioner inom armén och generalstaben från kompaninivå upp till högsta ledningen och där arméförband med olika truppslagstillhörigheter kunde dela erfarenheter med varandra. Britterna å andra sidan valde att under tidigt 1917 kopiera de tyska försvarsprinciperna utan att fullt ut förstå dem. Bland annat beaktade man inte att det tyska försvaret hade tillkommit som svar på britternas anfallsmetoder vilket innebar att man inte gjorde någon analys av hur den tyska anfallstaktiken skulle gestalta sig.

---

Källa: Samuels Martin, Command or Control? Command, Training and Tactics in the British and German Armies, 1888-1918. (London: Frank Cass Publishers, 1995.) 

Militärattachéerna i S:t Petersbrug / Military attachés in Saint Petersbrug

För uppsatsen del har jag idag gått igenom uppsatsen Militärattachéerna i S:t Petersburg. En undersökning av det svenska underrättelseväsandets professionalisering 1885-1917 av militärhistorikern Gunnar Åselius som idag är verksam vid Försvarshögskolan. 

Just militärattachén i S:t Petersburg ansågs vara den viktigaste eftersom det bland annat rådde en så kallad ”rysskräck” bland stora delar av det svenska samhället och generalstabens krigsplanering byggde huvudsakligen på ett krigsfall med Ryssland. Detta har  framkommit i forskningar gällande relationer mellan Ryssland och Sverige under perioden 1850-1917. Några studieresor gjordes inte Ryssland och inte heller några studieresor gjordes i Sverige från ryska arméns sida. Däremot erhöll officerare stipendier för att studera det ryska språket och i samband med det fick dessa även studera ryska militära förhållande. Bland annat var kaptenerna Peter Hegardt och Nils Edlund som följde det rysk-japanska kriget på den japanska respektive ryska sidan var utbildade i det ryska språket och hade innan kriget arbetat inom generalstaben i militärstatistiska avdelningens ryska detalj. 

Källa/Source: Åselius, Gunnar. ”Militärattachéerna i S:t Petersburg. En undersökning av det svenska underrättelseväsendets professionalisering 1885-1917” i Militärhistoriskt Tidskrift 1990. (Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB, 1990).

Today I have been using for the assignments account an essay written by the Swedish military historian Gunnar Åsellius who is working at the National Defence Collage. His article is about the Swedish military attachés in Russia from 1885-1917. The attaché post in Saint Petersburg was regarded by the Swedish General Staff as the most important since Tsar Russia was regarded as Sweden’s potential enemy in case of war. The General Staff planed mostly for the war with Russia and in the significant parts of the Swedish society were filled with anti-Russian sentiments. This case was researched in works about the Swedish-Russian relations from 1850-1917. No study tours were done in Russia, and no study tours from the Russian army were done in Sweden. There was however a great need for the Russian speaking officers, so the officers were sent to Saint Petersburg for language education and were also at the same time instructed to study the Russian military developments. The military attachés as captain Peter Hegardt and Nils Edlund that were serving during the Russo-Japanese war following the Japanese and Russian army were educated in Russian language and have been working just before the war in the General Staff’s "military statistics section." (hard to translate so if you know the English term, please comment) and its “Russian part”. 

Därutöver tillkommer ett par bilder med japansk krigspropaganda/Also a pair of pictures with the Japanese war propaganda: 

Militärattachéer under 1900-1914 inom generalstaben / Military attachés during 1900-1914 in the Swedish General Staff

Efter att ha presenterat en tabell med studieresor som gjordes inom generalstaben under perioden 1900-1914 ville jag skriva ett inlägg om militärattachéer. När generalstaben grundandes 1873 etablerades de första posteringarna in Berling, Paris samt S:t Petersburg. Fram till första världskrigets utbrott fanns det 13 stycken militärattachéer. De nya posteringarna tillkom i Storbritannien, Österrike-Ungern, Italien, Japan, Rumänien, USA, Osmanska riket, Danmark, Norge och Belgien. Efter att världskriget startade drogs militärattachén i Belgien och Rumänien in samtidigt som det tillkom militärattachéer i Nederländerna och Schweiz. 

After presenting a table with the study tours taken within the General Staff during the 1900-1914 I wanted to write a comment about the military attachés. When the General Staff was created in 1873 he first attaché posts were established in Berlin, Paris and Saint Petersburg. Before the WWI there were in total 13 attachés. The new posts were established in the UK, Austria-Hungary, Italy, Japan, Romania, USA, Ottoman Empire, Denmark Norway and Belgium. After that the war started the attachés in Belgium and Romania was suspended while new posts were established in the Netherlands and Switzerland. 

Bunker tourism in Albania

For many people, the name of the longtime Albanian leader Enver Hoxa is synonym with isolation, totalitarian rule, police state, communism and among many other aspects: bunkers. The legacy of his government can still be seen in today's Albania since it would cost a lot of money to remove all of the shelters around the country which were built between 1967-1986.

However, in today's Albania, the bunkers are used in other ways as in cultural terms. I have found information on a danish news site for East, Central and South Europe (only danish) about a music festival called BunkerFest where music bands from Albania, Kosovo and Macedonia are gathering. So if you are interested in "bunkertourism", then Albania is the right place.

creative bunker?

WW1 beyond the mud and trenches - BBC’s plans for the centenary of World War One in 2014

As my BA assignment is mostly about the period of The Great War, I see towards next year with the BBC's plans for making new documentaries about WWI. I would also like to be in Sarajevo at this point where a ceremony is going to be held and where historians are going to have meetings for discussions. 

Also, do you remember these lads when it comes to WWI? 

Turkiska stormtrupper / Turkish stormtroopers

När jag såg bilden för första gången fick jag genast en association till de tyska stormtrupperna. Bland annat berodde det på den tyska stålhjälmen samt tygsäcken i vilken stormsoldaten bar sina handgranater. Bilden är dock tagen någonstans i Osmanska riket under tidig 1918 av generalstabens studiekommission under ledning av översten Joakim Åkerman som samtidigt var statsråd och chefen för Lantförsvarsdepartamentet som till en viss del var samtidens motsvarighet för dagens Försvarsdepartement.

Den osmanska armén hade under världskrigets sista år satt upp stormbataljoner efter tysk förebild. Notera att 6 av 7 stormsoldater på bilden bär stålhjälmen förutom den bakre soldaten längst till höger som bär huvudbonad i form av en "solhatt" eller "mjuk tyghjälm" som var reglementerad innan och under större delen kriget i olika versioner och kan jämföras med den brittiska khakihjälmen under kriget i Mellanöstern. Om det kan du läsa mer på hemsidan om solhjälmar. Den andra bilden visar en visuell historik av osmanska arméns uniformer och huvudbonad under kriget.




When I saw the picture for the first time instantly, I thought about the German stormtroopers because of the German-made steel helmet and the haversack where the stormtroopers carried his hand grenades. The picture is however taken somewhere in the Ottoman Empire by the Swedish General Staffs study commission. The commission was led by colonel Joackim Åkerman who at the same time was a cabinet minister for defence, a position that was partly similar to the modern Swedish MoD.

During the last year of the WWI, the Ottoman army formed storm battalions based on the German model. Note that the 6 of 7 soldiers on the picture are bearing the steel helmet while the rear soldier far to the right is bearing a kind of a "sun hat" or "soft helmet". This helmet was used in different versions by the Ottoman army before and during the most time of WWI. It is similar the British kahkihelmet that was used during the WWI in the Middle East. About that, you can read more on the homepage about the sun helmets.

The other picture showing a visual overview of the Ottoman army uniforms and headgear during the war.